Nobelprisvinnaren i Ekonomi Daniel Kahneman, professor emeritus i psykologi vid Princeton University, ansedd som en av våra största ”tänkare”, med sin bok ”Tänka snabbt och långsamt” som är baserad på hans forskning inom området som benämns bedömnings- och beslutsfattande psykologi (judgement and decision making (JDM) psychology på engelska). Forskningen – D. Kahneman och A Tversky, “Subjective Probability: A Judgement of Representativeness”, Cognitive Psychology 3, 1972, ligger till grund till hans första bok “Tänka snabbt och långsamt”.

Nu kommer han med sin lika revolutionerande uppföljare Brus (Noise). Brus – det osynliga felet som stör våra bedömningar – och vad du kan göra åt det.

Båda böckerna är “must read” för alla som jobbar med risk och säkerhetsfrågor.

Resilience – att skapa motståndskraft i en osäker, okänd och osannolik värld.                                   

Att skapa resilience innebär att människor skall fatta viktiga och avgörande beslut.

Resilience är det nya nyckelordet i risk management terminologi. Ordet kan översättas till att skapa motståndskraft. Att skapa motståndskraft i en disruptiv, okänd och komplex värld. Den nya världen beskrivs ofta internationellt som the VUCA (VUCA – volatility, uncertanity, complexity, ambiguty) d.v.s. på svenska volatalitiv, osäker, komplex och svårtolkad.

Vi är nytt mitt i den fjärde industrirevolutionen. Vi har lagt ångmaskinen, elektrifieringen och datorrevolutionen bakom oss. Vi står nu mitt i en tid av teknisk utveckling vi aldrig tidigare skådat. Denna fjärde industriell revolution präglas av total global uppkoppling mellan sju miljarder människor som är uppkopplad för handel och kommunikation samtidigt som vi kommer vara i en ständig disruptiv värld där nya teknologier, produkter, tjänster och kundbeteenden ständigt förändras.

Det tog 70 år att utveckla och locka 100 000 000 nyttjare av telefonen (1876), Facebook 5 år (2004) och Candy Crush (2012) globalt endast 3 år. Under Industriepoken 4.0 bör vi förvänta oss att start-up-organisationer kan locka 100 000 000 kunder på mindre än ett år och 1 miljard kunder under tre år globalt. När en industriledande aktör ganska lätt kan komma under sådana konkurrenshot på mindre än ett år av organisationer och produkter/tjänster som ännu inte existerar, kommer effekterna av deras intrång på marknaden vara helt förödande.

Det som gör denna fjärde revolution särskilt unik är hastigheten, omfattningen och intimiteten vid vilken ny teknik kommer att integreras i vår existens. Teknologiska framsteg når redan stadigt en kritisk massa där stora innovationer inte längre bara dyker upp från vanliga laboratorier och universitet utan också från hemmakällare och garage innan de snabbt når marknaden.

Förutom den tekniska utvecklingen har vi massor med andra risker som måste hanteras i denna föränderliga och osäkra värld. Pandemier, svåra miljöförändringar, terrorism, legala förändringar – paletten är omfattande. Vi vet inte hur förändringarna kommer bli. Vi vet bara med säkert att förändringarna kommer.

Bolag som vill verka, överleva och bli framgångsrika under Industri 4.0 tidsåldern måste bättre förstå vad som driver värde och var tillgångarna finns i företaget. Det innebär att man måste tänka om och designa om synsätt på hur Risk Management bäst stödjer organisationen i olika strategi, – utvecklings och beslutsprocesser där omvärldsbevakning och omvärldsanalys är kritisk. I denna värld skall människor fatta viktiga och avgörande beslut.

I boken “Tänka snabbt och långsamt” redovisar Khaneman sin forskning om felkällor i mänskligt beslutfattande. Han benämner detta som Human bias;,

Mänskligt beslutsfattande/mänsklig snedvridning (human bias)

• Tendens att bedöma sannolikheten för att en händelse inträffar baserat på hur snabbt man kommer att tänka på den (tillgänglighets snedvridning). Det resulterar i att man underskattar risker som vi inte upplevt och överskattar risken för händelser vi har upplevt.
• Tendens att överskatta sannolikheten för positiva utkomster och underskatta sannolikheten för negativa utkomster (optimistisk snedvridning).
•  Prioritering av information som ligger i linje med våra uppfattningar vilket förhindrar oss från att ta till oss ny och motstridig information eller att respondera på tidiga signaler (bekräftelsesnedvridning).
• Strävan efter konsensus i gruppen på bekostnad av objektiva bedömningar och alternativa synsätt (grupptänkande).
• Viljan att behålla nuläget vilket skapar tröghet och står i vägen för att vidta nödvändiga åtgärder (status quo snedvridning).

Mångfald och mänskligt beslutsfattande

I sin nya bok ”Brus” beskriver Khaneman nya fenomen som vi måste lära oss att hantera. Kahneman hävdar att ”systembuller” skapas när det finns stora variationer i tillgängliga data (för mycket mångfald och för lite konsensus). Alltför mycket ”oanvändbar variation” kan främja betydande osäkerhet i beslutsfattandet och bedömningsfel. Detta främst på grund av oförmåga att identifiera vilka uppgifter som är giltiga och vilka som inte är det. Denna ineffektivitet tenderar att förstärkas när vi står inför komplexa och tidskänsliga situationer (osäkra uppgifter under tidspress).

Kahnemans observation är mycket relevant i denna tidsålder av Fake News. Hur många gånger har vi inte uppfattat ”fake news” under Covid-pandemin? När världens ledande akademiker, forskare på området, politiska ledare och läkare inte kan enas om den bästa strategin för hur vi skall bekämpa pandemin. Hur kan de rimligen förvänta sig att resten av världen skall följa de restriktioner och rekommendationer som olika myndigheter inför?

Vår globala kommunikation om Corona verkar ofta generera mera ”brus” än en giltiga fakta.

Tänk på hur många tidningsartiklar och politiska uttalanden som finns där ute där man nu försöker uppmuntra människor att vaccinera sig. Det finns också någon slags ”blame game” för att få människor att skämmas för att de inte vaccinerat sig och ibland t.o.m. skylla den fortsatta spridningen på de som väljer att inte vaccinera sig. Samtidigt pumpar olika media dagligen artiklar som ständigt ifrågasätter effektiviteten och säkerheten/”farligheten” hos specifika vacciner.

Hur skall människor kunna fatta beslut i en sådan miljö?

Motståndet mot vaccinering, otillräcklig tillgång till vaccin och för långsam utrullning av vaccin har gjort att WHO nyligen gjort ett tillkännagivande om att den globala vaccinutrullningen sannolikt inte kommer att fungera för att eliminera Covid globalt, eftersom Covid-varianter och mutationer växer fram snabbare att vi kan vaccinera den nödvändiga befolkningen.

Fundera på detta! Världshälsoorganisationen kommunicerade just att den globala vaccinutrullningen inte kommer att hjälpa oss att bekämpa Covid. Vad förväntar de sig nu att vi alla ska göra med denna information när det gäller att vaccinera oss? Hur kan detta budskap möjligen inspirera de som är tveksamma till att vaccinera sig och i stället behöver en ”push” i andra riktningen?
Det framstår som väldigt klart och tydligt att anledningen till att det verkar finnas så mycket motstånd mot vaccinet är just på grund av ”bruset” kring och från vår officiella globala kommunikation som gör människor osäkra och har svårt att lita på det som kommuniceras.

Hur man skall hantera Human bias och olika snedvridningar i beslutsfattande samt hur man hanterar felaktigheterna som kan uppstå i bruset skall jag redovisa i min nästa artikel.

Ulf Rönndahl

CEO Veralex AB